Satt och tittade tillbaka
på lite gamla inlägg jag skrivit och bl a de som tog upp mina små bravader på Kreta. Jag kan faktiskt berätta om ytterligare en som utspelade sig samma eftermiddag som vi kommit till Kreta.
Då vi landat med planet, blev vi fösta till en buss som skulle ta oss och alla andra till våra olika hotellställen på ön. Guiden som talade till oss i bussen var dansk... Således begrep vare sig jag eller syrran den information som klöktes ur dansken under den drygt timmeslånga resan det tog för oss att hamna på rätt hotell. För övrigt tycker jag att man ska hålla information på språk som alla människor kan förstå ... inte bara för ett begränsat antal ;)
När vi kommit fram, klivit in på de minimala rummen med de ännu mer minimala duschutrymmena (älskade maken hade fått gå in och backa ut ur duschen), packat upp lite och spanat lite på omgivningen, tog vi oss till stranden. Det var en fantastisk dag, solen sken, det var 35 grader varmt och vi förundrade oss över alla människor som kunde låta bli att kasta sig i det blå havet med sina vågor. Jag och syrran vadade alltså tämligen obekymrat ut i vattnet med sonen nio år, dottern sex år och syterdottern på snart två år ... Visst, vi registrerade att vattnet var ymnigt och lite bråkigare än vi var vana vid hemifrån. Systerdottern slet med sin uppblåsta vattenkrokodil, sonen försökte komma upp på sin medhavda luftmadrass och jag hade fullt sjå med att hålla dottern över ytan. Vi insåg ganska snart att det höll på att gå åt pipan och att bara försöka ta sig i land utgjorde en fruktansvärd kraftansträngning! Men vi lyckades (formligen) kasta upp barnen i säkerhet på land och i ett sista desperat försök att inte sugas ut av vågorna igen, borrade jag ner ena foten i sanden för att få bättre grepp. Vad händer då? Jo, jag snittar upp ena tån så blo´n sprutar! Men praktisk som man är (hehe) så hade jag med mig kirurgtejp och efter fiskande och metande efter småsten och grus som fastnat i såret, kunde jag få ihop såret till ett snyggt streck ;) Resten av Kretavistelsen tillbringade vi vid en minimal pool hotellet hade tillgång till :)
Här tycker jag man definitivt ska påtala vikten av att alla människor får information de begriper; vi hade alltså missat en väsentlig del av danskens informationsklökningar - röd flagg betyder att man inte ska bada...
Det kunde faktiskt ha slutat värre än en uppsnittad tå; en vecka före vår ankomst hade ett tyskt par struntat i den röda flaggan, gett sig ut i vattnet och drunknat. Men de kanske hade en dansk guide de också ...
Då vi landat med planet, blev vi fösta till en buss som skulle ta oss och alla andra till våra olika hotellställen på ön. Guiden som talade till oss i bussen var dansk... Således begrep vare sig jag eller syrran den information som klöktes ur dansken under den drygt timmeslånga resan det tog för oss att hamna på rätt hotell. För övrigt tycker jag att man ska hålla information på språk som alla människor kan förstå ... inte bara för ett begränsat antal ;)
När vi kommit fram, klivit in på de minimala rummen med de ännu mer minimala duschutrymmena (älskade maken hade fått gå in och backa ut ur duschen), packat upp lite och spanat lite på omgivningen, tog vi oss till stranden. Det var en fantastisk dag, solen sken, det var 35 grader varmt och vi förundrade oss över alla människor som kunde låta bli att kasta sig i det blå havet med sina vågor. Jag och syrran vadade alltså tämligen obekymrat ut i vattnet med sonen nio år, dottern sex år och syterdottern på snart två år ... Visst, vi registrerade att vattnet var ymnigt och lite bråkigare än vi var vana vid hemifrån. Systerdottern slet med sin uppblåsta vattenkrokodil, sonen försökte komma upp på sin medhavda luftmadrass och jag hade fullt sjå med att hålla dottern över ytan. Vi insåg ganska snart att det höll på att gå åt pipan och att bara försöka ta sig i land utgjorde en fruktansvärd kraftansträngning! Men vi lyckades (formligen) kasta upp barnen i säkerhet på land och i ett sista desperat försök att inte sugas ut av vågorna igen, borrade jag ner ena foten i sanden för att få bättre grepp. Vad händer då? Jo, jag snittar upp ena tån så blo´n sprutar! Men praktisk som man är (hehe) så hade jag med mig kirurgtejp och efter fiskande och metande efter småsten och grus som fastnat i såret, kunde jag få ihop såret till ett snyggt streck ;) Resten av Kretavistelsen tillbringade vi vid en minimal pool hotellet hade tillgång till :)
Här tycker jag man definitivt ska påtala vikten av att alla människor får information de begriper; vi hade alltså missat en väsentlig del av danskens informationsklökningar - röd flagg betyder att man inte ska bada...
Det kunde faktiskt ha slutat värre än en uppsnittad tå; en vecka före vår ankomst hade ett tyskt par struntat i den röda flaggan, gett sig ut i vattnet och drunknat. Men de kanske hade en dansk guide de också ...
Trackback
