Sul-lös...

Eftersom det faktiskt är ganska kallt ute nu och jag fortfarande tågar runt i mina älskade gympadojjor, gjorde jag en liten skoinventering i garderoben. Man har helt överraskande ganska många par skor som står där, men som aldrig används ;) Jag hittade ett par schyssta kängor i skinn som har varit Simons. Han fick dem när han gick i sjätte klass (!) men de har aldrig använts. De är riktigt snygga; brunt skinn, snörning, stålhätta och ordentlig sula. Jag provade dem och jodå, med en innersula kan de funka! Jag gick runt lite i hallen och noterade att de var liksom klistriga under - det kändes ungefär som om vi hade utspilld coca-cola på golvet! Nåja, tänkte jag, jag testar dem under handlingen på COOP, tog ett extra varv på uppfarten - i syfte att samla på dem lite grus och damm undertill i ett försök att få bort den klistriga känslan. Jag gjorde mina inköp i affären, skorna kändes fortfarande lika märkliga och på väg ut trampar jag på något och snubblar till. Jag skrapar bort det jag trampat på och upptäcker i nästa kliv framåt, att det är häl-sulan på ena skon jag snubblat på och sparkat undan! Jag låtsades som om jag inte märkte vad det var - trots att det gick ganska mycket folk bakom mig ;) Jag kände mig riktigt fånig när jag låghalt fortsatte min väg mot utgången, generat medveten om att det gick människor bakom mig som såg att jag inte hade någon sula kvar! Återigen har jag glatt en okänt antal människor i julstressen :)
Trackback
RSS 2.0