Koko i huvudet?

För ett tag sedan arbetade jag ett nattpass. Jag börjar 22.00 och går av 07.30. Av förklarliga skäl är jag ganska trött efter natten så när jag väl kommer hem vid 08-tiden, har jag intagit robotläge. 
När jag, väl hemkommen, går upp för trappan skärps ändå mina sinnen en liten grad - jag hör vackert fågelkvitter någonstans ifrån! ....... Alldeles för nära ....... Jag stannar och lyssnar lite extra och jodå, det kvittrar så vackert. Jag tänkte inte så mycket mer på det utan går in i badrummet och där, på handfatet sitter en liten pippifågel och stirrar på mig! Jag vet inte vad jag ska göra, eller om jag ens ser rätt, så jag stänger toadörren och går raka vägen till sängen och lägger mig! Jag somnar snabbt och när jag vaknar dröjer det en lång stund innan jag kommer att tänka på mitt märkliga möte på morgonen. Jag är tvungen att fråga maken om jag har sett rätt eller om jag faktiskt har sett i syne. Han berättar då att han hade hjälpt en liten vilsekommen sparv, från badrummet och ut i det fria :)

Märkliga möten man är med om i livet ;)

MC :)

Som en del av er vet, har jag inhandlat en mc och tänker att jag ska ta körkort. Jag har sån tur att jag kan köra min lilla pärla på ett inhängnat område och har alltså möjlighet att lära mig så mycket, att jag kanske kan hålla körskolekostnaderna nere :) ... Kanske ...
Häromdagen tyckte jag att jag hade fått så god kläm på körningen att jag ville lära mig få rutin på att blinka höger och vänster. För er oinvigda (!) kan jag berätta att man tar vänsterhandens tumme till hjälp och puttar en liten pryl till höger alternativt vänster, beroende på det håll man ska. När man har svängt färdigt måste man trycka in den för att det ska sluta blinka. Jag fortsätter mitt övningsskörande, blinkandes höger och vänster under glada tillrop från maken som är en riktigt hjälte i detta; han kommer med bra råd, tipsar om övningar och är ett superstöd :) Jag kastar efter en stund ett öga på mätarna på hojen och får uppmningen "turn" från en grön lampa på intrumentpanelen. Va, tänker jag, men jag vill ju inte svänga?! Jag stannar och försöker förvirrat förstå vad det är hojen begär av mig, och blir samtidigt lite irriterad över att den uppmanar mig att göra saker! Jag tittar lite extra och ser att lampan blinkar och förstår att jag glömt att trycka in den lilla blinkprylen - ni kan troooo det är mycket att sköta om på en hoj ;) Min älskade make talade om för mig att jag hade blinkat höger i säkert tio minuter innan jag stannade. Jag klappade om min lilla pärla eftersom jag skällt lite på henne för att hon ville bestämma vilket håll jag ska köra, glad och nöjd över att jag har kontrollen och inte hon ... eller?

RSS 2.0