Regel nummer två - fortsättning outtalade grundregler
LITA INTE PÅ NÅGON! Barnen lär sig tidigt att inte lita på någon. Det lilla barnet har en naturlig förmåga att lita på andra människor. Upprepade och motsatta erfarenheter leder till att barnet tappar den förmågan. Barnen blir vana vid att löften bryts och planerade saker ställs in. Kan man inte lita på de egna föräldrarna innebär det att man inte heller litar på någon annan vuxen. Barnen har också erfarenhet av att någon utanför familjen har vetat om vad som pågått men inte ingripit. Detta skapar också misstänksamhet mot andra. Ständig besvikelse bryter ned barnen och får förödande konsekvenser för deras tillit till andra människor. Bristen på tillit till andra människor leder till isolering och när förmågan till tillit är borta har också möjligheten att uppleva verklig närhet försvunnit.
Återkommer med regel nummer tre så småningom!
Håller klart med dig att man inte ska lita på någon för litar man på det en person säger som är full och sen så håller den inte löftet så blir man besvilken!
