Jag tänkte tillåta mig

att bli lite allvarlig ett tag. I min blogg kommer det att finnas många tankar, funderingar, händelser och historier. Jag skulle vilja prata lite om barn som växer upp med en förälder som dricker alkohol. Jag vill göra det dels eftersom det är ett stort problem i vårt samhälle, så många som 200 000 barn och ungdomar har en förälder som dricker för mycket alkohol. Dels är det ett dolt problem som få barn/unga berättar om. Det är i majoriteten av fallen en stor familjehemlighet som hela familjen hjälps åt med att dölja och inte sällan mår barnen i familjen ordentligt dåligt.

Alla familjer strävar efter balans. I en familj där en vuxen dricker för mycket alkohol blir den personen tongivande och alla i familjen anpassar sig efter den personen. Ett begrepp som används för att beskriva vad som sker är medberoende; eftersom det inte går att förändra eller bota föräldern, är barnen i familjen hänvisade till att anpassa sig och låter föräldern styra. Medberoende drabbar de personer som finns i en alkoholberoendes/missbrukares direkta närhet.


I familjen utkristalliseras tre outtalade grundregler och vad som sker är detta:

BERÄTTA INTE! Barn lär sig tidigt att inte tala med någon om vad som sker i familjen - beroendet är en stor familjehemlighet. Barnen ser och hör men ingen pratar om vad som händer, vilket skapar förvirring hos barnet. Barnet tvivlar på att det den ser eller hör inte stämmer och litar inte på sina egna känslor eller signaler. Detta leder ofta till att man inte heller har ord eller begrepp för att kunna berätta vad som pågår i familjen. Eftersom ingen i familjen förklarar för barnen vad som händer, lär sig barnen tidigt att detta är något man inte pratar om.

Jag återkommer senare med de resterande två reglerna. Jag vill samtidigt passa på och berätta att symtom och fenomen jag kommer att skriva om, även är applicerbara för de system där en vuxen utövar våld mot familjemedlemmar eller då en vuxen är psykiskt sjuk.


Kommentarer
Postat av: M

Tänkte bara skriva att jag känner igen mig så mkt som du skriver om.. Har ju själv vart med om att man inte ska berätta hemligheten, men det senaste året så har jag ju gjort det, fast att familjen inte vet om det.. man lär sig efter ett tag när man blir modigare å vågar mer och då vågar man berätta!

2009-05-07 @ 13:02:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0